För grannar
Stockholm Arlanda Airport är Sveriges största flygplats. Under 2018 passerade över 26 miljoner resenärer med något av våra drygt 80 flygbolag.
Det nära läget till Stockholm gör Arlanda till ett viktigt nav för resande, affärer och arbete. Ett spännande område som du som granne har bara ett stenkast bort. Och du är välkommen dygnet runt. Här kan du också läsa om hur Arlanda följer upp miljöpåverkan i form av buller liksom hur banorna väljs och hur bullerisolering av bostäder går till.
Aktuell information
Inbjudan till samråd angående ansökan om tillstånd till justering av utflygningsvägar (SID:ar) och tillhörande spridningsområde vid Stockholm Arlanda Airport.
Swedavia AB avser att under 2024 till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ge in en ansökan om ändringstillstånd för verksamheten vid Stockholm Arlanda Airport. Swedavia avser att ansöka om ändringstillstånd till ändrade utflygningsvägar med tillhörande spridningsområde från bana 19R (start på bana 1 söderut) för starter med destination österut. Behovet att justera utflygningsvägarna har sin bakgrund i ett flygsäkerhetsrelaterat problem som inte kan åtgärdas på annat sätt än genom att konstruera och publicera nya utflygningsvägar (SID:ar) för all startande trafik från bana 19R med destination österut. Då villkor 4 i flygplatsens miljötillstånd kräver att minst 90% av den trafik som ska följa SID ska framföras inom redovisade spridningsområden fram till den punkt där flygplanet får lämna SID, behöver även spridningsområdet justeras. Det förekommer dock redan idag flygning inom det preliminära nya spridningsområdet genom det förfarande som regleras i gällande tillstånd.
Swedavia ska, med anledning av planerad ansökan om ändringstillstånd, bland annat samråda med de enskilda som kan antas vara särskilt berörda av den planerade förändringen, vilket i detta fall bedöms vara de närboende som kan exponeras av buller från ändringen. De SID:ar som omfattas av planerad ansökan innebär däremot inte överflygning av något annat geografiskt område än de SID:ar och det förfarande som regleras i gällande tillstånd, vilket innebär att varken bullerutbredning eller utsläpp till luft väntas förändras i någon betydande omfattning.
Swedavia har upprättat ett samrådsunderlag som syftar till att ge en överskådlig bild av planerade förändringar, de miljöeffekter ändringarna kan antas medföra samt preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen.
Swedavia bjuder in dig, i egenskap av enskild som kan antas vara särskilt berörd, till undersökningssamråd i syfte att informera om och ge tillfälle till att inkomma med synpunkter på den planerade förändringen, förväntade miljöeffekter samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Skriftliga synpunkter kan lämnas senast den 8 januari 2024 via e-post eller brev.
E-post: anette.nas@swedavia.se
Adress: Swedavia, Att: Anette Näs, Stockholm Arlanda Airport, 190 45 Stockholm Arlanda.
Nyhetsbrev
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2023 (pdf)
Extra nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar april 2023 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar december 2022 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2022 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2021 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 2020 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2019 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar december 2018 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar maj 2018 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar jul 2017 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar november 2017 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar juni 2017 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar mars 2017 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar 9 december 2016 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar sept 2016 (pdf)
Nyhetsbrev till Stockholm Arlanda Airports grannar juni 2016 (pdf)
Upptäck Arlanda
Stockholm Arlanda Airport ligger i hjärtat av Skandinavien och är Sveriges största flygplats. Under 2016 passerade 24,7 miljoner resenärer. Det nära läget till Stockholm gör Arlanda till ett viktigt nav för resande, affärer och arbete. Här finns en hel del att uppleva och upptäcka.
Restauranger
På Stockholm Arlanda Airport kan du vara ganska säker på att hitta något du tycker om, oavsett om du är ute efter en ordentlig middag eller bara är sugen på en kopp kaffe.
Restauranger och caféer på Arlanda
Shopping
Du behöver inte resa för att få tillgång till Arlandas shopping. Arlandas affärscentrum SkyCity, mellan Terminal 4 och 5, erbjuder det mesta – allt från kläder och skor till apotek och nybakat bröd.
Butiker på Arlanda
Guidade visningar
Följ med på någon av våra spännande guidade turer – till fots eller med buss – och upplev en helt ny sida av Sveriges i särklass största flygplats.
Mer om guidade visningar
Utsiktsplats
Vid bana 3 finns en utsiktsplats där du kan se flygplan starta och landa på nära håll.
Här kan du läsa om utsiktsplatsen
Flyghistoria på Arlanda
Upplev de senaste hundra årens flyghistoria – på Arlanda finns en utställning med både restaurerade trafikflyg och avancerade hemmabyggen. Dessutom kan du ta del av en unik samling historiska SAS-föremål.
Läs mer om flygutställningen här
Arlanda som riksintresse
Arlanda är Sveriges huvudflygplats för svensk inrikes- och utrikestrafik och är av ett så kallat riksintresse enligt miljöbalken. Detta innebär att ”flygplatsen skall skyddas från åtgärder som påtagligt kan hindra eller försvåra verksamhetens bedrivande och/eller utveckling.”
Riksintresseområdet, även benämnt influensområdet, omfattar hela flygplatsen inklusive de områden som idag störs eller som kan komma att störas av flygverksamheten, med en framförhållning på femtio år.
Det är inte Swedavia som bestämmer Arlandas riksintresseområde, det gör dels Trafikverket och dels Länsstyrelsen i Stockholms län. Men Swedavia lämnar underlag till dessa vad gäller bullerutbredning och behov av framtida banor. Swedavia bedömer att en fjärde bana kan komma att behövas omkring 2040. Den långsiktiga planeringen medför bland annat restriktioner för bostadsbebyggelse i området.
Bygglov
Konkret innebär riksintresseområdet att Swedavia granskar och yttrar sig över remisser som gäller detaljplaner och bygglov inom området, precis som alla andra intressenter som kan bli påverkade av ny bebyggelse. Det är bara kommunerna som har rätt att ge eller avslå bygglov. De är dock skyldiga att ta hänsyn till riksintresset, vilket alltså inriktas på att begränsa ny bebyggelse i existerande och framtida bullerexponerade områden.
Grannsamverkan
De flesta som flyger till Arlanda ska vidare till Stockholm, Mälardalen eller någon annanstans i Sverige. Det gör det viktigt för Arlanda att arbeta tillsammans med alla grannkommuner och näringslivet, så att vi kan utveckla regionen tillsammans.
Ju mer framgångsrikt och effektivt Arlanda drivs, desto fler besökare kommer hit. I förlängningen ökar detta trafiken till och från Stockholm och regionen. Då är det viktigt att kunna ta tillvara den potential som Stockholmsmarknaden och det geografiska läget kan ge.
Arlanda behövs för Sveriges och regionens tillväxt
Arlanda är något av en temperaturmätare för landets och regionens ekonomi. Och för att denna ska kunna växa krävs goda kommunikationer. Därför är det oerhört viktigt med ett gott samarbete mellan landet, regionen och flygplatsen.
Goda relationer till grannkommunerna viktigt
Flygplatsen har ett mycket gott samarbete med hemkommunen Sigtuna. Men relationerna med de andra grannkommunerna är också viktiga. Swedavia, tidigare LFV, som äger, driver och utvecklar flygplatsen, är engagerade i regionen. Swedavia är medlemmar i Mälardalsrådet, Handelskammaren, Gateway Stockholm och flera andra regionala samarbeten som syftar till att stärka regionens attraktionskraft. En av många viktiga diskussioner som förs här är hur man tillsammans kan förbättra infrastrukturen.
Läs mer om de olika samarbetsformerna där Stockholm Arlanda Airport ingår
Buller
Arlandas miljövillkor reglerar bland mycket annat hur lågt flygplanen får flyga över tätorter och vilka bullernivåer flygplatsens grannar får utsättas för. Ett villkor anger att Swedavia är skyldiga att bullerisolera de hus som utsätts för flygbuller över en viss ljudnivå och inte uppnår riktvärdet för föreskriven ljudnivå inomhus.
Läs mer om arbetet för att minska bullernivåerna
Bullerskyddsåtgärder
I samband med byggnationen av bana 3 på Arlanda beslutade Koncessionsnämnden 1993 för första gången att åtgärder för bullerskydd skulle komma att behövas i vissa områden runt flygplatsen. Nya krav infördes sedan 1998 och 2003. Bullerisoleringsprogram har därefter utförts kring flygplatsen till 2013. I stort sett går kraven ut på att bullret inomhus, särskilt nattetid, inte får överskrida vissa föreskrivna ljudnivåer.
Ljudnivåer
Ljudet från flygplan kan antingen beräknas i storheterna maximal ljudnivå eller Flygbullernivå (FBN). Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en flygplanspassage och FBN är en viktad ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå. För beräkningen av FBN får varje start eller landning nattetid ett tillägg om 10 dB(A) och kvällstid får de ett tillägg om 5 dB(A). Anledningen till detta är att buller nattetid och kvällstid anses som mer störande. Tidsperioderna är definierade som dagtid (kl. 06–18), kvällstid (kl.18–22), nattetid (kl. 22–06).
Arlandas nya miljötillstånd
I och med Högsta domstolens fastställande av Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 maj 2015 har Stockholm Arlanda Airport fått ett nytt miljötillstånd. Det nya tillståndet togs i anspråk 2016. I villkor 23 beskrivs Swedavias skyldighet att vidta bullerskyddsåtgärder i bostadsbyggnader samt vård- och undervisningslokaler i anslutning till flygplatsen. Detta innebär att flygplatsen påbörjat en översyn av nytillkomna fastigheter inom begränsningsområdena för bullerskyddsåtgärder, samt ett arbete med att säkerställa att redan bullerisolerade fastigheter, som berörs av nattrafiken, har erforderliga bullerskydd.
Vilka bostäder bullerisoleras?
De bostäder som kan bli föremål för bullerisolering bestäms av tre gränskurvor:
- FBN 55 dB(A), maximal ljudnivå nattetid 70 dB(A) och maximal ljudnivå dag- och kvällstid 80 dB(A).
- Maximal ljudnivå nattetid 70 dB(A) måste överskridas minst tre gånger varje natt under minst 150 nätter för att isolering kan bli aktuell.
- Maximal ljudnivå dag- och kvällstid 80 dB(A) måste överskridas regelbundet.
Ett hus behöver bara omfattas av en av dessa tre gränskurvor. Undantag är de fall där byggnaderna har så bra isolering att målljudnivåerna inomhus uppnås utan åtgärder där ingen ytterligare isolering görs. Målljudnivåerna inomhus är FBN 30 dB(A) och maximal ljudnivå nattid 45 dB(A).
Lämna dina synpunkter på flygbuller
Flygplatsen arbetar kontinuerligt för att minska bullret från flygtrafiken och i det arbetet är det viktigt att vi tar till oss, och kartlägger, de synpunkter vi får om buller.
Villkor för bullerskyddsåtgärder
Miljötillståndets villkor 23 i sin helhet gällande flygplatsens villkor för bullerskyddsåtgärder:
”Swedavia ska vidta bullerskyddsåtgärder i bostadsbyggnader (här avses både permanent- och fritidsbostäder) samt vård- och undervisningslokaler som exponeras för
– FBNEU 55 dB(A) eller däröver
– maximalljudnivåer 70 dB(A) eller däröver, minst 150 nätter per år med minst 3 flygrörelser per natt.
Dessutom ska bullerskyddsåtgärder vidtas i bostadsbyggnader som regelbundet exponeras för
– 80 dB(A) maximalnivå och därutöver, dag- och kvällstid (kl. 06–22).
Målet för de bullerbegränsande åtgärderna ska vara att flygbullernivån FBNEU
inomhus inte överstiger 30 dB(A) och att den maximala ljudnivån inomhus nattetid inte överstiger 45 dB(A).
Åtgärder behöver inte vidtas på skol- eller vårdbyggnader som utsätts för den angivna maximalljudnivån för natt om de inte används för ändamålet nattetid annat än undantagsvis.
Dimensionerande för bullerskyddsåtgärderna ska vara de vid varje tidpunkt mest bullrande flygplanstyperna, dock inte sådana flygplanstyper som endast förekommer vid enstaka tillfällen.
Bullerskyddsåtgärderna ska utformas och företas i samråd med fastighetsägarna. Vid bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas ska även hänsyn tas till att kostnaderna är rimliga med hänsyn till bostadens standard och värde. Vid denna rimlighetsbedömning ska även beaktas tidigare vidtagna åtgärder och nedlagda kostnader på fastigheten.
Åtgärderna ska vara vidtagna senast inom tre år från det att denna dom har vunnit laga kraft för de då berörda byggnaderna och därefter inom två år efter det att en annan byggnad berörs. Åtgärder som fordras enbart på grund av höga bullernivåer nattetid behöver dock inte vara slutförda förrän inom sex år från det att denna dom vunnit laga kraft.
Vid meningsskiljaktighet mellan Swedavia och fastighetsägaren om åtgärdernas utformning och dimensionering ska Swedavia hänskjuta frågan till tillsynsmyndigheten för beslut om vilka åtgärder som bedöms rimliga att kräva. Tillsynsmyndigheten kan också medge anstånd från tidskravet för genomförande av åtgärder.
Swedavia ska senast ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft och därefter årligen, ge in ett förslag till plan för bullerskyddsåtgärder till
tillsynsmyndigheten.”
Bullerisolering av bostäder
Swedavia, som äger och driver Stockholm Arlanda Airport, konsulterar en akustiker (ljudexpert) som besöker och inventerar husen i de aktuella områdena. Vid inventeringen beräknas byggnadens ljudisoleringsförmåga för att fastställa om konstruktionen behöver förstärkas med bullerisoleringsåtgärder för att nå föreskriven ljudnivå. Om så är fallet anlitar Swedavia en kontrakterad entreprenör som utför åtgärdsarbetet, efter överenskommelse och avtalsskrivning med fastighetsägaren. Åtgärderna kan innebära allt från tätning av lister, byte av glasrutor i befintliga fönster eller byte till helt nya fönster.
Beräkning av buller utomhus
Enligt villkoret ska beräknade ljudnivåer, och inte ljudmätningar, användas för att bestämma de eventuella bullerisoleringsbehoven på fastigheter i flygplatsens närhet. Beräkningar görs för 80 dB(A) maximalnivå och därutöver, dag- och kvällstid (kl. 06–22), FBN 55 dB(A) och däröver samt maximalljudnivåer 70 dB(A) och däröver, minst 150 nätter per år med minst 3 flygrörelser per natt.
För att bestämma vilka byggnader som ska omfattas av bullerisoleringsvillkoret har en prognosticerad trafikmängd på 250 000 flygrörelser per år beräknats. Detta för att innefatta nuvarande trafikmängd, med en viss marginal för framtida trafikökningar. Dock bullerisoleras inte fastigheterna för tillståndsgiven trafik på 350 000 flygrörelser per år, då det ej idag kan förutses när och om denna trafikmängd skulle vara aktuell, eller hur flygvägar och mixen av trafikerade flygplanstyper då skulle se ut.
Nya utfallsberäkningar tas fram varje år för att säkerställa omfattningen av flygplatsens bullerisoleringsområden. Flygbuller beräknas på flygplansflottans exakta flygvägar och räknas fram i enlighet med en internationell modell efter årets slut. Beräkningarna genomförs enligt det sätt som myndigheterna (Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Försvarsmakten) i Sverige har angett.
Inventering och beräkning inomhus
Ljudnivån inomhus utreds för de fastigheter som är belägna inom begränsningsområdena för bullerisolering. För att fastställa ljudnivån i bostaden, beräknas husets befintliga fasadisolering i relation till ljudnivån utomhus.
Inventering och bullerisoleringsberäkning görs av oberoende konsulter från externa företag. Merparten av alla byggnader inventeras genom ett invändigt platsbesök. I områden med enhetliga byggnader kan beräkning för flera bostäder göras baserat på ett referensobjekt i området. I flerbostadshus görs inventering i de lägenheter som bedöms ha sämst förutsättningar bullermässigt.
För att få fram byggnadens isoleringsförmåga används en beräkningsmetod som bygger på svensk standard SS-EN 12354-3. Den beräknar total ljudisolering mot flygbuller inklusive inverkan av fönster, eventuella friskluftsventiler, väggar och tak. Vid genomgång av byggnaden görs en bedömning av varje ingående konstruktions ljudisolering mot flygbuller. Här tas bland annat hänsyn till fönsterstorlek, fönstertyp, glastjocklek, kondition på tätningslister, väggtyp, takkonstruktion och rumsstorlek.
Ljudnivåerna kan variera i olika rum vilket gör att vissa rum kan behöva åtgärdas medan andra uppfyller kraven i villkoret. Vid bestämning av åtgärder vägs även in om kostnaderna är rimliga med hänsyn till bostadens standard och värde, samt tidigare vidtagna åtgärder och nedlagda kostnader på fastigheten.
Det bullerisoleringsbehov som identifieras vid beräkningen i de inventerade fastigheterna resulterar i ett åtgärdsförslag. Åtgärdsförslaget biläggs det avtal om bullerisolerande åtgärder som Swedavia tecknar med fastighetsägaren innan utförandet.
Villkor buller och flygvägar
Denna redovisning är en förenklad version av Arlandas bullervillkor. Uppföljningen av villkoren redovisas varje kvartal till Länsstyrelsen i Stockholms län, som är tillsynsmyndighet.
IFR-trafik/Huvudregel
Ankommande och avgående trafik som framförs enlig instrumentflygning ska följa de i miljötillståndet redovisade in- och utflygningsvägarna.
IFR-trafik/Specifika regler för avgående trafik
Avgående trafik som framförs enligt instrumentflygning och som inte är lågfartstrafik ska följa SID (utflygningsväg) till dess flygplanet nått höjden 2000 meter MSL (Mean Sea Level), eller ger en bullernivå på marken som understiger maximal ljudnivå 65 dB(A).
Minst 90 % av trafiken som ska följa SID enligt ovan ska hållas inom i miljötillståndet redovisade spridningsområden.
Lågfartstrafik
Lågfartstrafik får dag- och kvällstid (06–22) avvecklas utan att följa SID. Tätorter får inte överflygas under höjden 1000 meter MSL om maximala ljudnivån på marken överstiger 65 dB(A).
Avgående trafik bana 19L (bana 3) nattetid
Kl. 22–06 får inte avgående trafik från banan lämna SID mellan Upplands Väsby och Vallentuna tätorter förrän flygplanet har uppnått höjden 3 050 meter.
Avgående trafik bana 01L (bana 1) nattetid
Kl. 22–06 får inte avgående trafik från banan mot destinationer söder och sydväst om flygplatsen lämna SID förrän flygplanet har uppnått höjden 3 050 meter.
Avgående trafik bana 19R (bana 1) nattetid
Kl. 22–06 får inte starter ske från banan annat än i samband med banarbeten eller potentiella flygsäkerhetsrisker som till exempel orsakas av särskilda väderförhållanden, prestandaskäl, olyckstillbud eller jämförbara omständigheter.
Avgående trafik bana 26 (bana 2)
Banan får inte användas för starter annat än i samband med banarbeten eller potentiella flygsäkerhetsrisker som till exempel orsakas av särskilda väderförhållanden, prestandaskäl, olyckstillbud eller jämförbara omständigheter.
IFR-trafik/Specifika regler för ankommande trafik
Inflygning över tätort
Klarering från flygtrafikledningen ska ges till lägst 750 meters höjd MSL till dess att slutlig inflygning påbörjas.
När det är möjligt utan påverkan på flygplatsens kapacitet och med hänsyn tagen till regelverk för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden ska inflygningsprocedurer användas som undviker Upplands Väsby tätort.
Inflygning bana 01L (bana 1)
Vid inflygning till banan får Upplands Väsby tätort inte överflygas öster om förlängningen av banan på höjder lägre än 750 meter MSL. Swedavia ska också vidta åtgärder för att så långt möjligt undvika överflygning på högre höjd än 750 meter MSL.
Ankommande trafik bana 08 (bana 2)
Banan får användas för landning endast i samband med banarbeten eller potentiella flygsäkerhetsrisker som till exempel orsakas av särskilda väderförhållanden, prestandaskäl, olyckstillbud eller jämförbara omständigheter.
Ankommande trafik bana 01R (bana 3) nattetid
Kl. 22–06 får raka inflygningar till banan inte ske annat än i samband med banarbeten eller potentiella flygsäkerhetsrisker som till exempel orsakas av särskilda väderförhållanden, prestandaskäl, olyckstillbud, banarbeten eller jämförbara omständigheter.
IFR-trafik/Särskilda undantag
Andra bananvändningsmönster samt in- och utflygningsförfaranden får tillämpas i följande fall:
- När piloten och/eller flygtrafikledningen gör bedömningen att flygsäkerheten föranleder det.
- I samband med ambulanstransport.
- Då andra luftrumsintressenter tillfälligt begränsar tillgängligt utrymme i någon del av kontrollzonen och/eller terminalområdet (Stockholm TMA).
- Vid banarbeten.
- Vid Försvarsmaktens användning av flygplatsen vid incidentberedskap.
- Vid andra jämförbara omständigheter.
VFR-trafik Ankommande och avgående trafik
Flygtrafik som framförs enligt visuella flygregler ska när det är möjligt använda in- och utpasseringspunkter för denna trafik enligt vid var punkt gällande AIP (informationspaket från flygplatsen som vänder sig till piloter).
Icke kommersiell VFR-trafik får ges kortaste färdväg till sitt uppdrag.
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, januari-mars 2019
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, april-juni 2019
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, juli-september 2019
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, oktober-december 2019
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, januari–mars 2018
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, april–juni 2018
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, maj 2018
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, juli-september 2018
Flygvägs- och flygbullerkontroll Stockholm Arlanda Airport, oktober-december 2018
Banor och inflygningsvägar
Arlandas bansystem består av två typer av banor, nämligen
- start- och landningsbanor, som också kallas för rullbanor och
- taxibanor som är banor som förbinder rullbanorna med terminalområdet. Taxibanorna använder flygplanen när de ”taxar”, det vill säga kör från rullbanorna in till terminalerna och vice versa.
Bansystemet är länkat till ramper, uppställningsplatser och transportvägar för övrig fordonstrafik, exempelvis räddningstjänst- och snöröjningsfordon.
Tre start- och landningsbanor
Arlanda har tre start- och landningsbanor: Bana 1, Bana 2 och Bana 3. Vid normal drift används två banor, en för landningar och en för starter.
- Bana 1 (eller Bana 01L/19R): Arlandas huvudbana. Invigdes 1959. 10 respektive 190 graders kompassriktning, nord-sydlig riktning.
3 300 meter lång, 45 meter bred. - Bana 2 (eller Bana 08/26): Klar 1958. 80 respektive 260 graders kompassriktning, öst-västlig riktning.
2 500 meter lång, 45 meter bred. - Bana 3 (eller Bana 01R/19L): Invigdes 2003. 10 respektive 190 graders kompassriktning, nord-sydlig riktning.
2 500 meter lång, 45 meter bred.
Bannamnen anger kompassriktning
De märkliga namnen på banorna anger kompassriktningen. Bana 1 och 3 heter båda 01/19, då de ligger i 010 graders riktning om du kommer söderifrån, 190 grader om du kommer norrifrån. L står för Left (vänster) R står för Right (höger). Bana 2 ligger i 080 graders/260 graders öst-västlig kompassriktning enligt samma system.
Bana 1 och 3 är parallella
De två parallella banorna, Bana 1 och Bana 3, har en separation på 2 300 meter. Avståndet mellan de parallella banorna gör att banorna kan användas oberoende av varandra.
Så här väljs banor och inflygningsvägar
Hur och när Stockholm Arlanda Airports tre start- och landningsbanor används beror bland annat på vindriktningen, eftersom flygplan behöver både starta och landa i motvind. Flygtrafikledningen väljer också bana utifrån flygsäkerhet, trafikintensitet och trafikfördelning ur bullersynpunkt.
Den viktigaste faktorn för start och landningar är vindriktningen. Flygplan behöver både starta och landa i så lite medvind som möjligt. Om vindriktningen förändras markant gör också användningen av banor det. Vissa dagar kan det medföra ett flertal banbyten medan vid andra tillfällen, exempelvis när vädret är stabilt, kan samma mönster för bananvändning användas flera dagar i sträck.
På grund av de tre banornas riktningar kan bara två användas i taget. I dagsläget används alltid en av banorna för starter och en annan för landningar.
Förändringar av bananvändning
Förutom vindriktningen kan andra faktorer, av säkerhetsskäl, påverka valet av bana – till exempel mycket dåligt väder eller banunderhåll. Då kan det förekomma att Arlanda enbart använder sig av en av banorna för start och landningar.
Arlanda har också schemalagt underhåll av banorna, men det kan förekomma att någon bana stängs en kortare eller längre tid för underhållsarbete även utanför schemat.
- tisdagar, bana 2 stängd kl. 11.00–13.00
- onsdagar, bana 1 stängd kl. 11.00–13.00
- torsdagar, bana 3 stängd kl. 11.00–13.00
Förändringar i högtrafik
Även trafikintensiteten har viss betydelse för vilka banor som väljs. Bana 3 används framför allt under högtrafikperioderna, vilket innebär ungefär tiderna kl. 06.30–09.00 och kl. 16.00–19.00. Dessa tider är dock inte fasta, utan beror på trafikintensitet vid varje tillfälle.
Under högtrafikperioderna används även Bana 1 – Bana 1 och Bana 3 är parallellbanor. Under lågtrafik används i princip samma mönster för bananvändning som med det gamla tvåbanesystemet, det vill säga Bana 1 och Bana 2.
Kapacitet för framtiden
Idag är kapaciteten i genomsnitt 80 rörelser per timme. Kapaciteten ökas allt eftersom efterfrågan ökar och flygtrafikledningssystemen trimmas in. Så småningom kommer kapaciteten för hela flygplatsen vid normal drift att vara 90 rörelser per timme, alltså sammanlagt 90 starter eller landningar. I vissa vindriktningar kan nivåer på upp till 126 rörelser per timme nås. Detta kan av naturliga skäl inte användas som underlag för tidtabeller, men bidrar till att minska risken för förseningar.
Inflygningsvägar
Se Arlandas olika bankombinationer och inflygningsvägar i kartorna nedan. För bästa skärpa på karta och text, förstora fönstret som du får upp maximalt. I varje karta finns även lite utförligare text om varje kombination.
Ju kraftigare blå färg som är markerad, desto mindre trafik är det. Ju rödare färg, desto mer trafik.
Följ flygningar
Ett publikt verktyg som kan användas för att följa flyg är Flightradar24.com.