Vårt miljöansvar

Swedavias miljötillstånd

Miljötillstånden är affärskritiska och styr vad Swedavia får göra. Vid utgången av 2020 ansvarade Swedavia för åtta flygplatser som var tillståndspliktiga enligt miljöbalken. För resterande två flygplatser, Luleå Airport och Ronneby Airport, ansvarade Försvarsmakten för miljötillstånden.

Swedavias främsta miljöpåverkan är utsläpp till luft av klimatpåverkande gaser, främst koldioxid. Största källan till bolagets utsläpp är avgaser från fordon samt drift av terminaler och övriga byggnader. Annan betydande miljöpåverkan är utsläpp till mark och vatten av framför allt syretärande ämnen från halkbekämpning av rullbanor samt avisning av flygplan. Som en följd av flygplatsdriften påverkas även flygplatsernas omgivning av flygbuller.

 

Swedavias arbete med miljötillstånden 2020

Stockholm Arlanda Airports miljötillstånd vann laga kraft den 25 maj 2015 och tillståndet togs i anspråk den 1 januari 2016. Miljötillståndet innehåller ett villkor som ställer krav på att det finns en handlingsplan för minskade utsläpp till luft av fossil koldioxid, kväveoxider och partiklar. Handlingsplanen ska omfatta Swedavias verksamhet och övriga aktörers verksamhet på flygplatsen, samt marktransporter och flygtrafik. Det finns ett miljövillkor som reglerar överflygningar av Upplands Väsby tätort och som innebär att regelmässiga raka inflygningar över tätorten numera får ske. Dock ska flygplatsen använda andra inflygningsprocedurer för att undvika detta när det är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapacitet, regelverket för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden.

Swedavia har under 2020 ansökt om ändringstillstånd för att inom ramen för gällande tillstånd få tillämpa alternativa inflygningsprocedurer, som exempelvis kurvade inflygningar, med syfte att undvika flygningar över Upplands Väsby tätort. Syftet med ansökan är att minska bullerbelastningen och förkorta flygvägar, vilket också bidrar till en minskning av klimatpåverkande gaser. Mark- och miljödomstolen meddelade den 4 juni en dom gällande den uppskjutna frågan om dagvatten (U4) för Stockholm Arlanda Airport. Domen innebär att Swedavia under en fortsatt prövotid om fem vintersäsonger, med start vintersäsongen 2020/2021, ska utreda vilka reningseffekter som kan uppnås i flygplatsens dagvattenanläggningar. Prövotidsutredningen ska leda fram till förslag om slutliga villkor avseende dagvatten. Under året togs första spadtaget till en ny produktionsanläggning för värme i Kolsta väster om Arlanda Airport. Anläggningen kommer att eldas med förnybart flytande bränsle och leverera förnybar värme till Arlanda Airports fjärrvärmenät. Drifttagandet är planerad till våren 2021. Ett separat tillstånd för demontering av flygplan har sökts hos miljöprövningsdelegationen, beslut väntas under våren 2021. 

Göteborg Landvetter Airport har i början av 2020 beslutat att ta ett nytt tillstånd i anspråk för verksamheten. Tillståndet meddelades redan 2015 och 2016 samt vann laga kraft den 5 juni 2017.  (Flygplatsen har tagit det nya miljötillståndet i anspråk den 1 januari 2021). Swedavia har beviljats anstånd till och med den 30 juni 2023 att lämna in prövotidsredovisningarna avseende de uppskjutna frågorna U1 (flygvägar) och U2 (dagvatten). Med det nya tillståndet får flygplatsen ett modernare tillstånd med effektivare inflygningsvägar samtidigt som det täcker resebehoven de kommande åren.

Visby Airport har under året redovisat del av ett utredningsvillkor avseende dagvatten (U5) samt beviljats förlängd prövotid för resterande uppskjutna frågor avseende dagvatten, (U2, U3, U4, U5 (i den del det avser ytterligare åtgärder), U6 och U7 till den 31 augusti 2021.

Malmö Airport har lämnat in prövotidsredovisning med förslag på slutliga villkor för förorenande ämnen i dagvatten (beslut väntas under första halvåret 2021). Swedavia har beviljats anstånd till den 1 juli 2021 för att lämna in prövotidsredovisning avseende den återstående del av den uppskjutna frågan som avser kadmium i spillvatten.

Bromma Stockholm Airport, Kiruna Airport, Umeå Airport och Åre Östersund Airport har inte haft några tillståndsrelaterade frågor under 2020. Försvarsmaktens process för omprövning av miljötillstånden vid Ronneby Airport och Luleå Airport pågår.

Enligt miljöbalken kan staten peka ut ett visst område eller en viss anläggning som anses vara av betydelse för Sverige som riksintresse. Ett riksintresse kan avse så vitt skilda intressen som naturvård, kulturvård, friluftsliv, vindkraft, rennäring, gruvnäring och kommunikationsanläggningar. 

Swedavias samtliga flygplatser är av riksintresse för kommunikation, vilket innebär att flygplatserna ska skyddas mot åtgärder som "påtagligt kan försvåra utnyttjandet" av flygplatserna. Även områden nära flygplatsen omfattas, så kallade influensområden, som är områden där höga byggnader eller bullerkänslig bebyggelse kan leda till begränsningar för flygplatsverksamheten.

 

Swedavia yttrar sig över remisser vid ny bebyggelse

Swedavia har inte någon laglig skyldighet att bevaka ett riksintresse, utan detta är primärt kommunernas och länsstyrelsernas roll. Däremot har Swedavia, i egenskap av sakägare, i många fall ett intresse av att yttra sig i detaljplaneprocesser och bygglovsprövningar som omfattar bebyggelse inom riksintresseområdet eller dess influensområden. Detta eftersom bullerkänslig bebyggelse eller hinder alltför nära en flygplats får betydelse för den tillståndsprövning enligt miljöbalken som alla Swedavias flygplatser genomgår med jämna mellanrum.

 

Risk för begränsning av flygplatsens verksamhet

En tillståndsprövning enligt miljöbalken av en flygplats reglerar under vilka förutsättningar verksamheten får bedrivas. Tillståndsprövningen är en annan process än den ovan beskrivna om hur ett riksintresse beslutas, preciseras och bevakas. Domstolen ska däremot i prövningen beakta att flygplatsen är av riksintresse. Detta innebär att en viss tyngd tillmäts flygplatsverksamheten vid en intresseavvägning mellan flygplatsens verksamhet och eventuella motstående intressen.

För det fall riksintresset inte har beaktats i kommunernas planläggning och bullerkänslig bebyggelse har tillkommit alltför nära en flygplats innebär detta en risk för flygplatsen i miljöprövningen. Flygplatsen kan exempelvis få krav på sig att vidta bullerbegränsande åtgärder på ett större antal byggnader än vad som har varit fallet tidigare eller få begränsningar vad gäller driften av flygplatsverksamheten. På längre sikt äventyras hela flygplatsens verksamhet om en förtätning sker alltför nära en flygplats, eftersom en verksamhet enligt miljöbalken måste vara lokaliserad till en lämplig plats.

 

Energi

Idag produceras 100 procent av den värme och el som Swedavia använder från förnybara källor som inte ger något nettoutsläpp av koldioxid.

Detta gäller hela Swedavias energianvändning, där förutom värme, el och kyla även fordonsdrivmedel och brandövningar räknas in.

Swedavia arbetar hela tiden med att minska energianvändningen och vårt mål är att den ska minska med två procent årligen jämfört med genomsnittet från de senaste fyra åren. Två av förutsättningarna för att nå hela vägen är att det kontinuerligt sker investeringar i ny teknik och att vi optimerar befintliga system. Genom att energieffektivisera verksamheten kan vi både minska miljöpåverkan och kostnader.

 

PFAS 

Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), även kallade högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en mycket stor grupp fluorerade organiska ämnen (>4700 st.) som används i många produkter eftersom de har förmåga att bilda vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. PFAS som grupp är högvolymkemikalier och produceras och används i stora mängder i samhället och påträffas i stort sett var som helst i miljön. Ämnena används bland annat  i brandsläckningsskum men även i många andra produkter och verksamheter som textilier, matförpackningar, skönhetsprodukter, hydrauloljor, ytbehandling, m.m.

Två av de mest välstuderade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Båda dessa ämnen är icke nedbrytningsbara (persistenta), kan ansamlas i människor och djur samt kan ge upphov till oönskade hälso- och miljöeffekter. I Sverige bedöms en eventuell påverkan av PFAS i mark och vatten utifrån halten av summan av elva PFAS ämnen (PFAS-11), där bland annat PFOS och PFOA ingår. 

Sanering av brandbilar och nytt brandsläckningsskum

På Swedavias flygplatser har tidigare det PFAS-innehållande brandsläckningsskummet AFFF använts under många år. År 2008 infördes övningsförbud med brandskum som innehöll PFAS och 2011 sanerades alla brandbilar då Swedavia helt ersatte AFFF med ett PFAS-fritt alternativ (Moussol-FF 3/6). 

Utredningar och åtgärder

Swedavia arbetar aktivt med omfattande utredningsarbeten avseende riskbedömningar och provtagningar av jord, grund-, yt-, dag- och spillvatten för att kartlägga förekomst och spridning av PFAS från Swedavias flygplatser. Redan år 2009 startades det femåriga projektet RE-PATH, ”Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports”, som var ett samfinansierat forskningsprojekt via Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet och Swedavia AB. Projektet syftade till att utreda och kartlägga förekomst, spridning och risker av PFAS vid Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport.  

På Swedavias flygplatser i Malmö, Visby och Landvetter genomförs åtgärder genom att rena vatten med förhöjda PFAS-halter med aktivt kol. Genomförande av åtgärder avseende PFAS-föroreningar är dock problematiskt då konventionella efterbehandlingsmetoder ofta inte är tillämpbara för PFAS. Swedavia arbetar därför för att bidra till ökad kunskap och förståelse kring olika åtgärdsmetoder för PFAS-föroreningar. Till exempel tar Swedavia aktiv del i försök som jordtvätt och olika filtertekniker för jord- och vattenrening avseende PFAS. På Arlanda genomförs i nuläget pilotstudier med syfte att utvärdera åtgärdsmetoder som kan användas för att åtgärda PFAS i mark och vatten. Pilotstudierna innefattar: 

• jordtvätt 
• termisk avdrivning  
• stabilisering av jord 
• stabilisering av grundvattenplym  

Swedavia bidrar även löpande till forskning och olika samarbetsprojekt för att öka kunskaps- och erfarenhetsutvecklingen avseende PFAS.  

 

Mer information om PFAS-ämnen finns på Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens och Naturvårdverkets hemsidor. 

Myndighet	Information
Livsmedelsverket	PFAS i dricksvatten och livsmedel
Kemikalieinspektionen	Lagar och regler
Naturvårdsverket	PFAS i miljön

 

Avfall och återvinning

Swedavia ska förbättra sitt arbete med avfall i enlighet med EU:s avfallshierarki och de svenska etappmålen för avfall.

Swedavias avfallsarbete mäts genom fem olika nyckeltal:

• Totalmängden avfall per resenär ska minska med 5 % per år (exklusive byggprojekt och farligt avfall).
• Andelen matavfall som sorteras ut från restavfallet ska öka med 3 % per år.
• Minst 50 % av avfallet ska sorteras som materialåtervinning eller återanvändning, jämfört med restavfallet.
• Möjligheten för flygplatserna att ta emot sorterat flygplansavfall ska öka.
• Andelen materialåtervinning eller annat materialutnyttjande av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska öka till 70 %.

 

Kemikalier

• Kemiska produkter används vid till exempel underhåll av fordon, avisning av banor och flygplan, städning samt vid målnings- och reparationsarbeten.
• Swedavia strävar hela tiden efter att använda kemiska produkter med så liten påverkan på människors hälsa och miljön som möjligt och fasar kontinuerligt ut produkter som innehåller utvalda ämnen, så som ämnen på EU:s Kandidatförteckning. För att förhindra att skadliga produkter används i verksamheten granskas alla kemiska produkter mot Swedavias uppsatta kemikaliekriterier. Vi arbetar även med att se över det gemensamma sortimentet. Uppgifter om alla kemiska produkter finns samlade i en för Swedavia gemensam databas.
  
  
• Riktig hantering av kemiska produkter är också mycket viktig och är ett område som hela tiden kräver medarbetares engagemang. En av de produkter som används i stora volymer på våra flygplatser är glykol. Glykol är nödvändig för avisning av flygplan. Om glykolen hamnar i miljön är den lättnedbrytbar och har låg giftighet, men nedbrytningen förbrukar syre vilket påverkar livet i till exempel vattendrag. Använd glykol samlas upp med särskilda sugbilar och via rännor i asfalten efter avisning. Den uppsamlade glykolen återanvänds i särskilda anläggningar och en mindre mängd leds till dammar för att påbörja nedbrytning.

 

Rik biologisk mångfald

Swedavia äger inte bara flygplatserna utan även angränsande marker.
Runt start- och landningsbanorna på en flygplats finns vanligen 50 till 150 meter gräsyta på varje sida. Där slås gräset flera gånger under sommaren, så att höjden inte överskrider 10–20 centimeter.

Vid inflygningen till en flygplats behövs dessutom hinderfria ytor. I den här miljön trivs ett antal olika växt- och djurarter. Inventering av den biologiska mångfalden på flygplatserna och den kringliggande miljön har gjorts och ett antal nationellt, regionalt och kommunalt intressanta områden har identifierats.

Naturinventeringarna har arbetats in i respektive flygplats utvecklingsplan för att garantera att hänsyn tas till områden med hög biologisk mångfald.

Läs mer: Intervju med Magnus Persson, sakkunnig inom miljörådgivning

 

Buller från flygplatserna

Arbetet med att minska flygbullret sker framför allt vid de större flygplatserna, där frågan är mest aktuell.
 
Swedavias mål är att bullerbelastningen kring flygplatserna ska upplevas som acceptabel i förhållande till flygets samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att garantera att vi befinner oss inom ramen för flygplatsernas miljötillstånd.

Swedavias arbete för att minska bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten, premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre samt uppmuntrar till gröna flygningar.

Tysta flygplan betalar mindre

Flygmotorer bullrar successivt allt mindre, tack vare utvecklingen av flygplansflottan. Swedavia driver på utvecklingen genom att låta de flygplan som bullrar mer betala en högre startavgift på flygplatserna. De plan som tidigare bullrade mest är dessutom förbjudna på EU:s flygplatser sedan 2002.

Kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna

I möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar också Swedavia för att öka antalet kurvade och gröna inflygningar vid flygplatserna.

Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen.

Gröna inflygningar, som genomförs på Swedavias flygplatser, minskar buller genom att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Det behövs då i det närmaste inget motorpådrag, vilket också sparar bränsle och minskar utsläppen. 

Löpande dialog med grannar

Samverkan med grannar och kommuner vid flygplatserna med högst bullernivåer är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi för löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller.

De mest utsatta byggnader bullerisoleras

För att minska bullret för de mest utsatta byggnaderna bullerisolerar vi dessa bostäder. Det är cirka 15 000 boende som exponeras för flygbuller över riktvärdet FBN 55 dB(A) från Swedavias flygplatser. Cirka 90 procent av dem som exponeras bor vid Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport.

Vatten - mål om minskad påverkan på vattenmiljön

För att upprätthålla en god vattenkvalitet och minska vår påverkan på vattenmiljön arbetar Swedavia med att kontinuerligt se över de kemikalier som används, samla upp så mycket kemikalier som möjligt vid exempelvis avisning, samt att optimera reningen av vattnet. Mätningar görs regelbundet och måltal som följs på övergripande nivå finns för syrehalten i utgående dagvatten och kadmiummängd/kadmiumhalt i utgående spillvatten.

Påverkan på vatten

De flesta utsläppen till vatten från flygplatserna sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Snö och is på vingar och stabilisatorer kan radikalt försämra ett flygplans egenskaper och i värsta fall vålla en olycka. Före start avisas därför flygplanen med en blandning av propylenglykol och varmt vatten.

För att hålla start- och landningsbanor halkfria används i första hand fältfordon som plogar och sopar. När det inte räcker måste halkbekämpningsmedel användas för att smälta isen. Sedan något år tillbaka används företrädelsevis kaliumformiat, ett ämne som har betydligt bättre miljömässiga kvaliteter än sin föregångare, urea. Användandet av kaliumformiat har minskat den negativa påverkan på dagvatten, det har till exempel lett till en minskad risk för övergödning.

Halkbekämpningens miljöpåverkan

Både propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Problemet är att det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag om stora mängder släpps ut, och dessutom leda till att den biologiska reningen slås ut i reningsverken.

Vintertid sugs det mesta av glykolen som rinner av planen efter avisning upp av särskilda fordon. Glykolen som samlas upp återvinns delvis till ny glykol, bryts ner för produktion av biogas eller fungerar som en kolkälla i reningsverkens kvävereningsprocess.

Glykolet som man inte lyckas suga upp, hamnar tillsammans med halkbekämpningsmedel som används på banorna, i dagvattensystemet. Vid flertalet flygplatser leds dagvattnet via renings- eller utjämningsdammar där det omhändertas innan det når vattendragen. Dagvattnet omhändertas också i oljeavskiljare och kontrollprogram finns för att säkerställa kvaliteten på utgående vatten.